Skriver av mig

Hej..

Jag blir arg på mig själv ibland, på varför jag bara inte kan stå för det jag en gång har sagt. Varför ska jag alltid försöka komma undan min viktnedgång? Är det för att jag inte vill? Men jag vill ju! Jag vet själv innerts inne att det är en av de största sakerna jag vill i mitt liv. Varför kan jag för fan bara inte köra de här 100 jävla dagarna och få den kroppen jag alltid drömt om? VARFÖR SKA DET VARA SÅ JÄVLA SVÅRT? Är jag verkligen en så svag människa? Är jag så svag att jag låtsas vara "fin" framför människor och äter lite åt gången, men när jag är ensam äter jag skopor av mat? Är jag en sådan människa som äter 3 munkar, 3 pizzabullar, en minibaugette med kebabsås och en glas när jag är ensam? Är jag en sådan som köper hem ett paket frysta kanelbullar och äter upp allt? Är jag en sådan som varje dag misslyckas och hetsäter? Är jag en sådan som bryter vartenda jävla löfte? Är jag en människa som alltid kommer att vara fet? Är jag en sådan som hela mitt liv kommer att börja "imorgon"? Är en jag en sådan som aldrig kommer att nå min dröm? Är jag så dum att jag förstör min dröm och mitt jag med mina egna händer? Är jag en sådan som alltid kommer att ha dubbelhaka, runt ansikte, tjocka lår, valkar? Är jag en sådan som alltid kommer väga minst 65 kilo? Är jag en sådan som äter cheezeballs näve efter näve till ansiktet blir fullt av smulor? är jag en sådan om alla kommer att äcklas av? Är jag en sådan som inte har en gnutta diciplin? Är jag så jävla matkåt att jag bara inte kan stå emot? Är jag så svag att maten bestämmer över mig?

...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0